ICADA:s riktlinjer för 2026: En ny handbok för behandling av atopisk dermatit hos hundar

En omfattande omskrivning, tio år senare

International Committee on Allergic Diseases of Animals (ICADA) har publicerat sin första fullständiga omarbetning av behandlingsriktlinjerna för atopisk dermatit hos hundar (cAD) sedan 2015. Uppdateringen, författad av Mueller, Banovic, Bensignor, Santoro och Nuttall, publicerades i Veterinary Dermatology 2026 och omfattar evidens som publicerats fram till juli 2026.

Slutsatsen: cAD behandlas inte längre som en enda sjukdom med en enda lösning. Riktlinjerna grupperar nu behandlingarna efter hur de fungerar och delar upp vården i två faser. För veterinärkliniker innebär detta ett starkare stöd för långsiktiga, multimodala planer snarare än att behandla skov efter skov.

Den stora förändringen: först reaktivt, sedan proaktivt

Riktlinjerna ersätter den gamla uppdelningen i akut och kronisk med två faser:

1. Fas 1, reaktiv behandling. Lindra befintlig klåda och hudförändringar och åstadkomma remission, vanligtvis med snabbverkande bredspektrumläkemedel såsom glukokortikoider. JAK-hämmare eller lokivetmab kan vara lämpliga för hundar med främst akuta eller milda hudförändringar.
2. Fas 2, proaktiv behandling. När symtomen är helt i remission ska man upprätthålla detta tillstånd och förebygga skov genom regelbunden långsiktig behandling inriktad på varje hunds utlösande faktorer och symptom.

Författarna betonar att behandlingen bör fortsätta tills hudförändringarna och klådan har försvunnit helt innan dosen trappas ned. Att avbryta behandlingen för tidigt ökar risken för ett återfall. Att förebygga upprepade återfall bidrar också till att undvika kroniska förändringar som är svårare att hantera.

I fas 2 kommer vård av hudbarriären, stöd för mikrobiomet, undvikande av allergener och immunterapi in i bilden.

Vård av hudbarriären: grunden för fas 2

Regelbundet bad med ett milt, icke-irriterande schampo, en gång i veckan eller mer sällan i kombination med andra topikala medel, är ett användbart komplement vid cAD. Detta har riktlinjernas högsta evidensgrad (SOR A). Återfuktande schampon är sannolikt de mest lindrande; antiseborroiska formuleringar passar hundar med fjällande hud .

När det gäller topiska hudbarriärprodukter finner riktlinjerna evidens av varierande kvalitet som stöder deras användning som kompletterande behandling (SOR B). De fungerar bäst i kombination med andra behandlingar och i mildare fall som regelbunden förebyggande underhållsbehandling.

Flera Dermoscent-produkter ingår i de studier som citeras:

• ATOP 7® Mousse: en liten förbättring av klåda och hudförändringar vid applicering två gånger i veckan under två veckor.
• ATOP 7® spray och Essential 6® spot-on: en måttlig effekt på klåda och hudförändringar hos hundar med mild atopisk dermatit i en liten 8-veckors öppen studie. Liknande resultat rapporterades för Essential 6® spot-on i en liten randomiserad kontrollerad studie.
• ATOP 7® spot-on tillsammans med lokivetmab: genom att lägga till veckovisa bad och spot-on förlängdes tiden mellan skov jämfört med enbart lokivetmab.

Biverkningar observerades vanligtvis inte med dessa topikala produkter.

Modulering av mikrobiomet: ett nytt alternativ

Riktlinjerna betraktar mikrobiommodulering som ett lovande område som fortfarande är under utveckling. Topiska produkter som innehåller tyndalliserade eller levande probiotika anses vara säkra och effektiva för behandling av mild cAD (SOR C). De används bäst regelbundet som förebyggande underhållsbehandling snarare än vid akuta uppblossningar.

Bland de citerade bevisen ingår Linkskin® Spray, tillverkad av tyndalliserade laktobaciller, deras odlingsmedier, vitamin D och polyfenoler. I en öppen studie förbättrade den signifikant de kliniska tecknen hos hundar med atopisk dermatit.

Riktlinjerna är uppriktiga om bristerna. Ingen förändring i hudens mikrobiom kunde konstateras i den studien, och det finns fortfarande begränsad evidens för att topiska probiotika påverkar hudens mikrobiom. Större kontrollerade studier är nästa steg.

Allergenspecigik immunterapi: den enda behandlingen som inriktar sig på orsaken

Allergenspecifik immunterapi (ASIT) får en av de tydligaste rekommendationerna i riktlinjerna: den rekommenderas för alla hundar med cAD orsakad av miljöallergener. Författarna lyfter fram dess unika verkningsmekanism, som kan förhindra sjukdomens progression. Biverkningarna är vanligtvis milda och övergående.

Tre praktiska punkter från riktlinjerna:

• Ge behandlingen tid. Det tar vanligtvis flera månader innan ASIT ger effekt, så fortsätt behandlingen i minst ett år innan du bedömer responsen, med antiinflammatorisk stödbehandling under induktionsfasen.
• Välj allergener noggrant. Både intradermaltester och IgE-serologi, som PAX, fungerar för att välja allergener. Resultaten bör stämma överens med hundens sjukdomshistoria, säsongsvariationer och sannolik exponering. Dessa tester identifierar sensibilisering men kan inte diagnostisera cAD.
• Överväg administreringssättet. Subkutana protokoll har mest stöd i forskningen. Snabbinduktion verkar vara lika effektiv som konventionell induktion, och intralymfatisk ASIT kan vara minst lika effektiv som subkutan.

Riktlinjerna pekar också ut ägarens "compliance" som en viktig faktor för ASIT:s framgång, vilket gör stöd till ägaren till en viktig del av själva behandlingen.

Eliminationsdieter och infektionskontroll

Foder. Varje hund med cAD året runt bör genomgå ett eller flera eliminationsdietförsök för att kontrollera om födoämnesallergener bidrar till besvären. Försöken pågår normalt i 6–10 veckor med en kommersiell eller hemlagad diet som innehåller få nya eller hydrolyserade ingredienser. Riktlinjerna anger uttryckligen att serum- eller hudtester för födoämnesallergener inte är tillförlitliga för detta (SOR A).

Infektioner. Bakterie- och Malassezia-infektioner är en viktig orsak till skov och måste behandlas i båda faserna. Bekräfta dem först med cytologi. Lokala antiseptiska medel, oftast klorhexidinbaserade lösningar med eller utan svampdödande medel, är förstahandsvalet. Systemiska antibiotika ska reserveras för djup pyoderma eller när lokal behandling misslyckas.

Återkommande infektioner har alltid en underliggande orsak, därför avråder riktlinjerna från upprepade antibiotikakurer utan att orsaken åtgärdas.

Sammanfattning

Riktlinjernas slutsats är att ingen enskild åtgärd är universellt nödvändig, utbytbar eller effektiv för alla hundar. En bra långsiktig plan kombinerar de alternativ som passar varje patients utlösande faktorer, lesionmönster, ägare och budget. En typisk fas 2-plan kan innefatta:

• bad en gång i veckan och ett lokalt barriärmedel
• infektionsövervakning och topiska antiseptiska medel vid behov
• loppbekämpning, för fall som pågår året runt, och ett försök med eliminationsdiet
• allergenspecifik immunterapi för hundar med relevanta miljörelaterade överkänsligheter
• antiinflammatorisk behandling vid behov för att upprätthålla remission

Nextmune stöder veterinärer i hela denna process, från allergitestning och immunterapi till lokal hudvård. Ta en titt på våra kommande evenemang för 2027 eller inspelningar av tidigare webinar här.

Referenser

Mueller RS, Banovic F, Bensignor E, Santoro D, Nuttall T. B: Treatment of Canine Atopic Dermatitis: Updated Guidelines From the International Committee on Allergic Diseases of Animals (ICADA), Veterinary Dermatology. 2026. doi:10.1111/vde.70128