Förekomst av födoämnesallergi
Den verkliga förekomsten av födoämnesallergi är fortfarande inte helt klarlagd, men den har rapporterats ligga mellan 10 % och 25 % hos hundar med allergisk hudsjukdom. Det uppskattas också att ungefär en tredjedel av hundar med atopisk dermatit har födoämnesallergi. Förekomsten är högre hos hundar under 1 år eller över 6 år.
Labrador retriever, West Highland White Terrier, Boxer, Rhodesian Ridgeback och Mops är några av de raser som är predisponerade för att utveckla födoämnesallergi. De vanligast förekommande allergenerna som orsakar födoämnesallergi hos hundar är nötkött, kyckling, ägg, mjölk, vete, soja och majs.
Symptom på födoämnesallergi
De vanligaste symtomen är dermatologiska eller gastrointestinala (eller en kombination av båda).
De dermatologiska symtomen är varierande och går ofta inte att skilja från dem som förknippas med atopisk dermatit.
Gastrointestinala symtom kan omfatta kräkningar, diarré, viktminskning, obehag i buken, flatulens och frekvent avföring (mer än tre gånger per dag).
De vanligaste symtomen är dermatologiska eller gastrointestinala (eller en kombination av båda). De dermatologiska tecknen är varierande och går ofta inte att skilja från dem som förknippas med atopisk dermatit. När klådan inte svarar på kortikosteroider bör en födoämnesallergi övervägas. Om pruritus svarar på kortikosteroider betyder det dock inte att det inte föreligger någon födoämnesallergi.
Generaliserad eller lokaliserad icke-säsongsbunden klåda (i ansiktet, öronen, tassarna, armhålorna, inguinala och perineala regioner) är det oftast beskrivna symtomet. Patienten upplever svår klåda, vilket leder till överdrivet och onaturligt kliande, bitande och slickande.
Det är också möjligt att effekterna av en födoämnesallergi ligger under "klådtröskeln" och att klådan endast blossar upp vid förhöjda halter av allergener i miljön under högsäsong för pollen. Otitis externa och återkommande pyodermi, med eller utan pruritus, har också förknippats med födoämnesallergi.
.jpg)
