
Födoämnesallergi
In animals as in humans, food allergies manifest as different clinical diagnoses. It can be manifested as purely IgE-mediated diseases (like urticaria, angioedema and anaphylaxis), purely cell-mediated diseases (with eosinophils or lymphocytes, such as inflamatory bowel disorders) and as both IgE and cell-mediated, which based in evidence, it seems to be the case for food-induced atopic dermatitis.
Förekomst av födoämnesallergi
Den verkliga förekomsten av födoämnesallergi är fortfarande inte helt klarlagd, men den har rapporterats ligga mellan 10 % och 25 % hos hundar med allergisk hudsjukdom. Det uppskattas också att ungefär en tredjedel av hundar med atopisk dermatit har födoämnesallergi. Förekomsten är högre hos hundar under 1 år eller över 6 år.
Labrador retriever, West Highland White Terrier, Boxer, Rhodesian Ridgeback och Mops är några av de raser som är predisponerade för att utveckla födoämnesallergi. De vanligast förekommande allergenerna som orsakar födoämnesallergi hos hundar är nötkött, kyckling, ägg, mjölk, vete, soja och majs.
Symptom på födoämnesallergi
De vanligaste symtomen är dermatologiska eller gastrointestinala (eller en kombination av båda).
De dermatologiska symtomen är varierande och går ofta inte att skilja från dem som förknippas med atopisk dermatit.
Gastrointestinala symtom kan omfatta kräkningar, diarré, viktminskning, obehag i buken, flatulens och frekvent avföring (mer än tre gånger per dag).
De vanligaste symtomen är dermatologiska eller gastrointestinala (eller en kombination av båda). De dermatologiska tecknen är varierande och går ofta inte att skilja från dem som förknippas med atopisk dermatit. När klådan inte svarar på kortikosteroider bör en födoämnesallergi övervägas. Om pruritus svarar på kortikosteroider betyder det dock inte att det inte föreligger någon födoämnesallergi.
Generaliserad eller lokaliserad icke-säsongsbunden klåda (i ansiktet, öronen, tassarna, armhålorna, inguinala och perineala regioner) är det oftast beskrivna symtomet. Patienten upplever svår klåda, vilket leder till överdrivet och onaturligt kliande, bitande och slickande.
Det är också möjligt att effekterna av en födoämnesallergi ligger under "klådtröskeln" och att klådan endast blossar upp vid förhöjda halter av allergener i miljön under högsäsong för pollen. Otitis externa och återkommande pyodermi, med eller utan pruritus, har också förknippats med födoämnesallergi.
-
Informera ägarna om hur allergener kan finnas i mer än bara fodret
-
Godis är en vanlig bov när en eliminationsdiet inte lyckats bra. Det är väldigt viktigt att djuret inte får äta eller dricka något annat än specialfoder och vatten.
Diagnos
Födoämnesallergi är en etiologisk diagnos, både hos djur och människor, med olika kliniska tillstånd. Den kan yttra sig som rent IgE-medierade sjukdomar (såsom urtikaria, angioödem och anafylaxi), rent cellmedierade sjukdomar (med eosinofiler eller lymfocyter, till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar) samt kombinerade IgE- och cellmedierade sjukdomar, vilket enligt evidens ser ut att gälla för födoämnesutlöst atopisk dermatit.
Serologiska tester är endast avsedda att påvisa IgE-sensibilisering mot allergener, inklusive födoämnesallergener, och kan därför inte förutsäga cellmedierade sjukdomar.
IgE-medierade födoämnesallergier är de där symtomen uppträder inom de första timmarna efter intag av ett allergen (så kallad provokation). Lymfocytmedierade sjukdomar visar sig dagar efter provokation.
Nya studier kring karaktärisering av födoämnesallergener har visat mycket god överensstämmelse mellan IgE-serologi för specifika födoämnesallergener och de positiva reaktioner som sågs tidigt (dvs. inom 12 timmar) efter provokation med samma allergen.
Försök med eliminering av livsmedel
Diagnosen bekräftas genom att kliniska tecken återkommer när det livsmedel som tidigare gavs återinförs i kosten.
Om patientens symtom förbättras under eliminationsförsöket är nästa steg att "provocera" patienten med den typ av livsmedel som den tidigare fick (det ursprungliga livsmedlet).
Om symtomen återkommer bör patienten återgå till eliminationsdieten. För att avgöra vilka specifika ingredienser som orsakar allergin bör man introducera en ny ingrediens i taget. Eftersom djur kan vara multikänsliga kan det vara nödvändigt att begränsa dieten mer än en gång.
Under en eliminationsprövning får patienten inte få någon annan mat, godis, rester, mediciner, vitaminer eller tillskottsfoder som innehåller annat protein än det som valts för prövningen. Den rekommenderade längden på en prövning är minst 6 veckor.
Pet Allergy Xplorer (PAX Food)
PAX är det första kommersiella serologiska IgE-specifika testet som använder både allergenextrakt och molekylära komponenter för att identifiera vilka allergener som påverkar husdjur. Molekylär allergologi är en banbrytande metod för att upptäcka sensibiliseringar, där väl definierade enskilda allergenkomponenter används istället för traditionella allergenextrakt för att mäta specifika IgE. De molekylära komponenterna består av renade eller rekombinanta proteiner som ger en högre standardisering än extrakt, vilket möjliggör mer exakt identifiering av IgE-sensibiliseringar.
Trots att dagens tester för födoämnesallergener inte varit tillräckligt prediktiva för att rättfärdiga klinisk användning, ger molekylär allergologi anledning att ompröva detta synsätt. Det finns evidens för att födoämnesallergier – en etiologisk diagnos – faktiskt utgör en grupp kliniskt och patogenetiskt skilda tillstånd, från IgE-medierad urtikaria, angioödem och anafylaxi till cellmedierade mag-tarmsjukdomar; födoämnesutlöst atopisk dermatit involverar sannolikt båda mekanismerna.
IgE-sensibiliseringstester är endast utformade för att upptäcka sensibiliseringar vid IgE-medierade födoämnesallergier, som ger symtom inom de första timmarna efter en oral provokation. På så sätt erbjuder PAX en attraktiv lösning för att påvisa IgE-sensibiliseringar mot molekylära födoämnesallergener, vilket kan vara värdefullt vid val av allergener för oral provokation och/eller identifiering av foderingredienser som sannolikt inte orsakar omedelbara reaktioner.
SOLO®...
...är ett monoproteinfoder för hundar och katter som kan användas för att identifiera födoämnesallergi eller födoämnesöverkänslighet, som en del av en eliminationstest eller som proteinkälla i en hemlagad diet.
Det kan också användas till patienter som återhämtar sig efter operation, för sondmatning, till kräsna djur eller som tillskott till annan mat för att öka proteinintaget.
Den innehåller inga tillsatser, färgämnen eller konserveringsmedel och har en välsmakande smak.