Sök
Sök
Menu
Sök
Menu
Home
Allergi
Mikrobiomet
Glad labradorhund plaskar i vattnet en solig dag.

Mikrobiomet

Mikrobiomet, det komplexa samhället av mikroorganismer som lever i och på djurens kroppar, spelar en avgörande roll för att upprätthålla den allmänna hälsan. Hos husdjur är tarmmikrobiomet, som består av bakterier, virus, svampar och andra mikroorganismer, inte bara viktigt för matsmältningen utan också för att reglera immunfunktionen. Ny vetenskaplig forskning har visat att mikrobiomet spelar en viktig roll för utvecklingen av allergiska sjukdomar hos sällskapsdjur, inklusive matallergier, atopisk dermatit och andra allergiska tillstånd. Att förstå mikrobiomets inblandning är avgörande för veterinärer som vill förbättra behandlingen och förebyggandet av allergiska sjukdomar.

På denna sida:

Mikrobiom och reglering av immunsystemet

Tarmens mikrobiom har en central roll i utvecklingen och regleringen av immunsystemet. En mångsidig och balanserad mikrobiota kan bidra till att förhindra att immunsystemet överreagerar på ofarliga antigener och därmed minska risken för allergiska reaktioner. Omvänt har en obalans i mikrobiomet, så kallad dysbios, förknippats med en rad olika allergiska sjukdomar hos både människor och djur.
Immunsystemet och allergier:

Kommunikation mellan tarm och immunsystem

Tarmmikrobiomet spelar en avgörande roll för immunsystemets utbildning och reglering, eftersom en betydande del av immunsystemet finns i den tarmassocierade lymfoida vävnaden (GALT). Mikrobiomet kommunicerar med immunsystemet via signalvägar, vilket påverkar T-celldifferentieringen och produktionen av immunglobuliner.

Dysbios och allergier

Dysbios, en obalans i tarmmikrobiomet, har kopplats till allergiska sjukdomar eftersom det kan leda till försämrat immunsvar. Studier har visat att utvecklingen av allergiska sjukdomar, som astma och atopisk dermatit, kan förvärras av en störd tarmmikrobiota, eftersom denna obalans kan försämra kroppens förmåga att modulera immunsvaret på lämpligt sätt.

Forskning om tarmmikrobiom och allergier

En banbrytande studie av Bäckhed et al (2005) visade att möss med förändrad tarmflora uppvisade allvarligare allergiska symtom jämfört med möss med en balanserad tarmflora. Dessa resultat stöder hypotesen att ett friskt tarmmikrobiom spelar en skyddande roll mot allergiska tillstånd genom att modulera immunfunktionen och förhindra överkänslighet.

Hudens mikrobiom och atopisk dermatit

Hudens mikrobiom påverkas, precis som tarmens mikrobiom, av både miljöfaktorer och den inre balansen mellan mikroorganismerna. Hos husdjur med allergiska hudåkommor, t.ex. atopisk dermatit, ses ofta förändringar i hudens mikrobiom. Forskning har visat att allergiska tillstånd kan leda till dysbios inte bara i tarmen utan även på huden, vilket kan bidra till sjukdomens svårighetsgrad.

Gut-Skin Axis: Gut-Skin

Axis avser den dubbelriktade kommunikationen mellan tarmens mikrobiom och hudens mikrobiom. Störningar i tarmmikrobiotan kan påverka hudens mikrobiella miljö, vilket kan förvärra hudåkommor, inklusive allergisk dermatit. Littman et al (2021) fann att hundar med atopisk dermatit hade en annorlunda mikrobiotaprofil jämfört med friska hundar, vilket tyder på en potentiell koppling mellan tarmdysbios och allergiska hudåkommor.

Hudens mikrobiom vid atopisk dermatit

Hos husdjur som lider av allergiska hudåkommor, särskilt atopisk dermatit, är mångfalden i hudens mikrobiom ofta reducerad. Ett balanserat mikrobiom i huden bidrar till att upprätthålla hudens barriärfunktion och skyddar den mot skadliga patogener och miljöallergener. Ett förändrat mikrobiom kan bidra till inflammation, vilket förvärrar allergiska reaktioner. Littman et al (2021) observerade att huden hos hundar med atopisk dermatit dominerades av patogena bakterier, vilket ytterligare förvärrade den inflammation som är förknippad med tillståndet.

Mikrobiom och födoämnesallergier hos sällskapsdjur

Födoämnesallergier är en vanlig orsak till gastrointestinala symtom och hudsymtom hos husdjur, och tarmmikrobiomet spelar en roll i utvecklingen av dem. En obalans i tarmmikrobiotan kan göra husdjur mer mottagliga för foderallergier genom att förändra immunsvaret mot proteiner i kosten.

Probiotikans och prebiotikans roll

Tillskott av probiotika till sällskapsdjur har visat sig lovande för att stödja ett hälsosamt tarmmikrobiom och potentiellt lindra symtom på matallergier. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsofördelar när de intas i tillräckliga mängder. Prebiotika, å andra sidan, är icke smältbara livsmedelskomponenter som selektivt stimulerar tillväxten av nyttiga tarmbakterier. Hernández et al (2017) granskade de potentiella fördelarna med probiotika och prebiotika vid behandling av allergiska tillstånd hos sällskapsdjur och föreslog att en återställning av balansen i tarmfloran skulle kunna bidra till att mildra allergiska reaktioner.

Kostens inverkan på mikrobiomets sammansättning

Kostfaktorer, inklusive intag av prebiotika, probiotika och vissa typer av fibrer, kan påverka sammansättningen av tarmfloran. En kost med högt fiberinnehåll kan till exempel främja tillväxten av nyttiga mikrober som hjälper till att reglera immunsvaret. Rossi et al (2020) fann att kostförändringar kunde förändra mikrobiotans förmåga att minska inflammation och modulera allergiska reaktioner, särskilt hos husdjur med matallergier.

Användning av probiotika och terapeutisk potential

Flera studier har undersökt de potentiella fördelarna med tillskott av probiotika för att hantera allergier hos sällskapsdjur. Hernández et al (2017) visade att probiotika kan minska inflammation hos husdjur med allergiska tillstånd genom att främja en hälsosam mikrobiota. Dessutom kan probiotika bidra till att återställa balansen i tarmmikrobiomet, förbättra immunfunktionen och lindra symtomen på matallergier och atopisk dermatit.

En studie av Müller et al (2021) visade att hundar med atopisk dermatit förbättrades avsevärt efter att ha behandlats med probiotika. Probiotikan hjälpte till att återställa balansen i tarmfloran, vilket i sin tur förbättrade hudens hälsa och minskade svårighetsgraden av allergiska reaktioner.

En nyare studie av Olivry et al (2025) visade att två tyndallitiserade Lactobacilli(L. rhamnosus och L. reuteri) uppvisar immunmodulerande effekter på friska PBMC från hundar in vitro. Dessa probiotika ökade produktionen av Th1-cytokiner, såsom IL-12 och IFN-γ, samt den reglerande cytokinen IL-10, medan påverkan på Th2-cytokinen IL-4 var minimal. Detta tyder på att dessa probiotika modulerar immunsvaret och kan vara användbara adjuvanser vid behandling och förebyggande av återfall av allergisk sjukdom hos hundar.

Många veterinärdermatologer rekommenderar nu probiotika som en del av ett integrerat tillvägagångssätt för att hantera allergiska sjukdomar, särskilt hos husdjur med kroniska hudåkommor eller matallergier. Probiotikans potential att modulera immunförsvaret och lindra allergiska symtom har gjort den till en viktig komponent i behandlingen av allergiska sällskapsdjur.

Mikrobiomet spelar en central roll för sällskapsdjurens hälsa, särskilt när det gäller utveckling och reglering av allergiska sjukdomar. Dysbios, eller en obalans i mikrobiomet, är starkt förknippad med dessa allergiska tillstånd, vilket tyder på att modulering av mikrobiomet - genom kost, probiotika eller andra terapeutiska insatser - skulle kunna ge betydande fördelar vid behandling av allergier hos sällskapsdjur.

Dela