Studiens utformning
I denna kontrollerade beagle-studie fick dräktiga tikar och deras valpar LGG under de första sex levnadsmånaderna. Kontrollgruppen fick inte probiotika av något slag.
Alla valpar sensibiliserades vid ung ålder mot husdammskvalster (Dermatophagoides farinae) och senare även mot gräspollen och malörtsambrosia (ragweed).
Tre år efter att probiotikabehandlingen avbrutits genomfördes en uppföljningsstudie. Hundarna utsattes på nytt för allergenexponering, och både kliniska tecken och immunologiska parametrar utvärderades.
Viktiga resultat
- Signifikant lägre kliniska poäng (CADESI) i probiotikagruppen efter allergenutmaning
- Ingen skillnad i allergenspecifika IgE-nivåer mellan grupperna
- Lägre IL-10-produktion i probiotikagruppen, med nivåer som låg närmare de som observerades hos friska kontrollhundar
- Inga signifikanta skillnader i TGF-β1 mellan grupperna
Tolkning av resultaten
Även om tidig probiotikaexponering inte förhindrade allergensensibilisering (IgE-nivåerna förblev jämförbara), resulterade den i en ihållande minskning av den kliniska svårighetsgraden - även tre år efter utsättning.
Resultaten tyder på att tidig mikrobiell modulering kan ha en bestående inverkan på immunregleringen hos hundar som är genetiskt predisponerade för atopisk dermatit.
Slutsats
Tidig administrering av LGG i en högriskmodell för atopisk dermatit resulterade i långsiktiga kliniska fördelar. Ytterligare studier på hundar med spontan atopisk dermatit behövs för att bekräfta den kliniska relevansen i det dagliga arbetet.
Referenser
1. Marsella, R., Santoro, D., & Ahrens, K. (2012). Early exposure to probiotics in a canine model of atopic dermatitis has long-term clinical and immunological effects. Veterinary Immunology and Immunopathology, 146(2), 185-189. https://doi.org/10.1016/j.vetimm.2012.02.013
